The second track of my EP. This track also consists entirely of Swedish vocals.
lyrics
Flyttade till Sverige när jag var bara fem
Mina händer mellan länder som båda var mitt hem
Blandade normer, kändes som jag andades stormer
Varje gång jag kom till tals, var det icke optimalt
Skrattade åt hån, tog illa upp av komplimanger
Sågs som ett fån som inte hade några talanger
Kände mig som ett Tetris block med en ruta för mycket
Ursäkta uttrycket, men jag passade inte in
Alla hade sin plats, men jag haffa inte min
Ooooooooooh, men det är väl så som det går
När man missförstår ett språk, är det väl så som man mår
Deverse fraser, slanguttryck, allt möjligt
flög raskt förbi, ja precis det blev jag lack på
Så hade man som dagsmål att inte hamna i slagsmål
Och det skedde snabbt så, varje gång jag blev paff då
Började jag kaxa och kasta med en knuten hand
Faktiskt så jag och en annan fick ett slutet band
Vi spöade upp varandra, men i samma anda
Om folk försökte klandra, blev det vi mot alla andra
Hade dar där jag ville retuschera, men så reducerades
allting till rubbel, alltid i trubbel jag hamnade
Jo, de fick nog ro då jag blev som dom betraktade
Men de som stog emot blev snart de sista som skrattade
De trodde väl att jag skulle växa upp och bli tattare
Butiksnattare, men ironi kom förbi och straffade
Fan, kan knappast fatta det, att jag blev rappare
Måste svida lite, den afton som jag ankom till sveariket
Det nya livet, att jag någon dag skulle få en skiva skrivet
Fy vad vridet, det trodde väl inte ni om invalidet, ha
Blir så introspektiv när jag minns det som skett i mitt liv
Definitivt, läs mina rader, skrev just tretti med ease
Och nu skrivs verser som sprids, likt en epidemi
Lika rapp i käften än, blir bara bättre med tid
Hoppas de knappt känner igen en när vi åter träffas vid
